Dreaming

För ett år sedan kändes det som att jag drömde. Världens finaste lilla pojke hade precis sett dagens ljus, 5,5 vecka för tidigt.

Nu har det redan gått ett år och ingen dag är den andra lik med vår lilla prins.

Blev det då som jag hade föreställt mig? Nej, knappt i närheten. Det går inte att med ord beskriva hur lycklig denna lilla pojke gör mig. Men jag hade inte heller föreställt mig att det skulle vara en sån stor omställning. Jag trodde inte att min och Marcus relation skulle påverkas som den har gjort. Jag är evigt tacksam att vi har en stabil grund att stå på! Det första året som småbarnsföräldrar har verkligen varit påfrestande. Men samtidigt är Didrik det bästa som har hänt oss!

Jag tänker inte ljuga, de första 6 månaderna kändes som en transportsträcka. Sen känns det som att det bara blir bättre och bättre!

Något som är oroligt häftigt är den utveckling som sker det första året. Jag älskar att se hur Didrik utvecklas. Det är i princip något nytt som händer varje dag.

Jag älskar min lilla son, mer än ord kan beskriva!