Didrik har bjudit på riktigt härliga sovmorgnar nu i midsommarhelgen. 7:30, 8:35 och 7:00. Det skulle man ju kunna vänja sig vid. Och inte ett pip på natten. Härligt, men då blir det ju lite tok med middagsluren på dagen. Fast sover han så länge så går den ju att ta bort. Igår sov han inget på dagen, men då var han helt bedrövlig också. Han var inte gnällig och grinig utan busig och gjorde allt som han inte får. Och lyssnade inte alls på vad vi sa. Herregud, vi höll på att bli galna på honom på slutet. Men allt är väl en vanesak för honom. Skulle tro att han inte kommer sova middag i sommar. Men sen när han börjar på föris igen så blir det nog lite för jobbigt att inte sova. Det är ju trots allt ett helt annat tempo där.
Jag förundras fortfarande över hur lilla D utvecklas, både till sättet och till talet. Hans släktingar var helt fascinerade över hur mycket att pratar och på det sättet han pratar på. Det går inte riktigt att beskriva. Det går verkligen att hålla en konversation med honom, inte bara för oss som känner honom utan även för de som inte känner till hur han pratar. Det är så roligt att lyssna på honom, han tar efter så himla mycket hur vi pratar. Eller framför allt hur jag och min mamma pratar med honom. Kanske inte så konstigt att han tar efter mig, jag kan ju inte vara tyst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar