Precis som jag trodde så har inte lillebror vänt sig, han ligger fortfarande i säte. Jag förstod direkt på överläkaren som gjorde ultraljudet att det skulle bli svårt att vända honom. Läkaren sa att han trodde att det var 25-30 % chans att lyckas vända honom. Dels på grund av att han ligger väldigt långt med i magen och långt ut redan och dels för att han inte har supermycket fostervatten där inne. Läkaren frågade hur jag ville göra, om jag ville försöka vända honom eller om jag ville boka in en tid för kejsarsnitt direkt. Jag var helt tagen på sängen av denna fråga. Trodde inte att det var ett alternativ att inte försöka vända honom. Jag kunde så klart inte svara där och då utan läkaren tog en patient emellan och så fick jag gå och ringa Marcus.
Marcus tyckte absolut att vi skulle försöka vända honom, jag var inte alls lika säker. Lillebror ligger väldigt långt ut och att enbart göra ett ultraljud gjorde ont. Jag pratade med lite kompisar som har gjort planerade snitt och hörde om deras erfarenheter. När läkaren kom tillbaka så hade jag inte bestämt mig. Jag diskuterade med honom och frågade vad han tyckte. Han sa att om jag ville så skulle vi självklart försöka vända honom, men eftersom lillebror fortfarande är väldigt liten så kan det bli en stor påfrestning för honom. Det var det som avgjorde det hela. Vi bokade in en tid för planerat snitt.
Den 15 oktober kommer lillebror, om det inte startar av sig själv tidigare vill säga. Då blir det akut snitt. Läkaren rekommenderade mig absolut inte att föda med sätesbjudning Det känns ju helt galet att lillebror är här om max 3 veckor och 1 dag. Men för mig som är en planeringsmänniska så känns det faktiskt ganska skönt att veta.
Många som jag har berättat för reagerar som att det är skulle vara bland det sämsta som kan hända. Jag ser det inte alls så. Visst en vaginal förlossning är ju det absolut bästa för både mamma och barn, men man vet ju aldrig hur en sådan förlossning slutar eller vilka men man får. Nu vet jag att jag kommer bli snittad och att jag kommer vara halvt handikappade månaden efter snittet, så nu planerar vi utifrån det. Vi har ju världens bästa sociala skyddsnät runt omkring oss så jag ser det inte som så stort problem. Det jag fortfarande är mest orolig över är hur Didrik kommer reagera. Han som är så mammig just nu, men det här händer ju för hur många familjer som helst varje dag så det ska nog bli bra. Det får ta den tid det tar.
Angående lillebrors storlek så har han växt. Han är fortfarande liten. De uppskattade honom till 2145 gr igår, -18% från normalt, förra gången var det -15,7 %. Men han ligger fortfarande inom normalspannet. Om han växer 30 gr per dag som bebisar bör göra kommer han väga 2835 gr om han föds med planerat snitt den 15/10. Självklart är ju det här enbart en uppskattning, men stor kommer han iallafall inte att vara. Måste nog ev fixa mer kläder i strl 44.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar