Didrik med sin mysiga skidlärare Janina.
Under tiden Didrik var i skidskolan åkte jag och Marcus med Love. Han har börjat lära sig svänga nu, alltså inte alls lika lätt att ha honom i skidselen eftersom han vill åka på precis samma ställen som Didrik och Marcus. 
Efter att vi hade hämtat Didrik i skidskolan träffade vi min kompis Lina med familj. Vi bänkade oss i solen på skidlekis. Vi vuxna hann umgås lite medans barnen lekte.
Efter lunch lämnade vi båda barnen med mormor och morfar och begav oss ut på lite vuxenåkning. Lina följde med ett tag. Efter att hon hade åkt hemåt så började backarna bli så dåliga så jag och Marcus slog oss ner i varsin solstol utanför restaurangen på toppen och fikade och solade. SÅ HÄRLIGT!
Vid 15:30 hämtade vi upp barnen. Eftersom det var kvällsåkning var det ingen stress. Love fick testa att åka knapplift ensam för första gången och det gick hur bra som helst. Han kan inte komma på eller av själv, har inte riktigt den armstyrkan ännu, men det kan man ju hjälpa honom med. Han var så lycklig när han fick åka själv, precis som Didrik.
Sen åkte vi upp på toppen och tog ett åk i Trollskogen.
Didrik invigde sina nya stavar. Gud så praktiskt det var. Han kunde ju helt plötsligt ta sig fram på plant underlag på ett helt annat sätt och ta sig upp när han ramlar eller fastnar på gupp i skogen.
Efter att vi hade hämtat Didrik i skidskolan träffade vi min kompis Lina med familj. Vi bänkade oss i solen på skidlekis. Vi vuxna hann umgås lite medans barnen lekte.
Efter lunch lämnade vi båda barnen med mormor och morfar och begav oss ut på lite vuxenåkning. Lina följde med ett tag. Efter att hon hade åkt hemåt så började backarna bli så dåliga så jag och Marcus slog oss ner i varsin solstol utanför restaurangen på toppen och fikade och solade. SÅ HÄRLIGT!
Vid 15:30 hämtade vi upp barnen. Eftersom det var kvällsåkning var det ingen stress. Love fick testa att åka knapplift ensam för första gången och det gick hur bra som helst. Han kan inte komma på eller av själv, har inte riktigt den armstyrkan ännu, men det kan man ju hjälpa honom med. Han var så lycklig när han fick åka själv, precis som Didrik.
Sen åkte vi upp på toppen och tog ett åk i Trollskogen.
Didrik invigde sina nya stavar. Gud så praktiskt det var. Han kunde ju helt plötsligt ta sig fram på plant underlag på ett helt annat sätt och ta sig upp när han ramlar eller fastnar på gupp i skogen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar