Blott en dag ett ögonblick i sänder

Igår var jag och pojkarna på begravning. De skötte sig helt perfekt! Jag hade pratat med Didrik innan om varför vi skulle till kyrkan, och han verkade förstå allvaret. Han var tyst och lugn, men hade några funderingar under ceremonin. Bland annat undrade han om vi skulle öppna skattkistan och om farbrorn som hade dött var rostig. Jag hade förklarat att han var gammal och sjuk och att det var därför han hade dött.

Pojkarna var så fina och fick massa beröm för att de var så duktiga, både i kyrkan och på minnesstunden efteråt.