Jag sov till 9. Efter att jag hade ätit frukost tog vi en promenad i det fina vädret. Didrik fick gå en bit själv. Jag ät väldigt nöjd med både hans overall och skor. Han rör sig helt obehindrat.
På eftermiddagen kom mamma och pappa hit på adventsfika. Vi hjälptes åt att julpynta lite här hemma också.
Didrik är inne i en rätt jobbig period just nu. Från att ha varit världens gladaste kille nästan jämt till att gallskrika och gråta så fort det går honom emot. Men det verkar bara vara att vänja sig, säger alla. Han är rätt elak mot mig igen. En period nu har han inte alls rivit och slagit mig, men nu är det tillbaka också. Jag hoppas att han bara är lite understimulerad efter att ha varit sjuk.
Dock är ju allt det där som bortblåst när han är på sitt vanliga humör. Mitt hjärta smälter när han säger Sov gott mamma innan han somnar. Det är så gulligt så jag håller på att dö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar