Mamma kom hit 6:30, så att jag kunde åka till jobbet. Jag fick massa gjort på jobbet och höll även i ett lyckat möte.
Jag hämtade Didrik vid 13:15, då cyklade vi direkt till jätnvägsmuseet och var där tillsammans med mamma hela eftermiddagen. Det var länge sen vi var där. Didrik älskade det. Speciellt den stora fina Legoutställningen som de har. Didrik blev väldigt arg när vi skulle åka hem, han hade kunnat stanna hur länge som helst.
När Didrik skulle sova tog jag och han en promenad. Han somnade snabbt. När vi kom hem la jag över honom i hans säng och la mig i soffan och tittade på TV. Allt var frid och fröjd tills 20:40. Då hör jag hur Didrik gråter lite. Efter ett litet tag så skriker han. När jag kommer in så han han kräkts ner hela sig själv och sängen. Han var så ledsen. Jag ställde in honom i duschen och sanerade sängen. Satt med honom i knät i soffan. Då var det daga igen. Usch vad jobbigt det var att se honom. Han tyckte att det var så obehagligt att kräkas. Han var så medveten den här gången. Han kräktes en gång till innan han somnade kl 22:15.
Så typiskt att det här händer när Marcus är borta. Men jag måste säga att jag är väldigt nöjd med hur jag hanterade det hela. Jag fick lite panik först, men sen så gick det riktgt bra. Känns som att det kommer bli en jobbig natt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar