Jag lämnade av Love hos mormor och jag och Didrik fortsatte till Fjärran höjder badet. Vi baddade i över två timmar. Gud så roligt det var. Och han kan ju simma. I vattenlandet för barn är det så grunt så att han bottnar överallt. Men det är nog ca 1 m djup på den djupaste delen. Där tog vi av simpuffarna och då simmade han. Han crawlar, men desssvärre med huvudet under vattnet, så han kan bara simma så länge som han kan hålla andan. När jag såg hur han gjorde så förstod jag inte alls varför, men sen pratade jag med en kollega som är simlärare och hon sa att det är jättevanligt att barn simmar så i början och det beror på att deras huvud är så tungt i förhållande till resten av kroppen. Och Didrik har ju ett väldigt stort huvud så då är det ju verkligen inte så konstigt att han simmar så. Min kollega sa även att det är ”godkänt” att simma så i början.
Jag är hur som helst väldigt stolt över honom! Vi hade en jätterolig och mysig eftermiddag i simhallen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar