måndag 4 januari 2010

We are family

Nu är han äntligen här, S*Commancheros Ontario, aka Nelson


Dag 1










Vi hämtade Nelson igår vid 11:30, i Iggesund, 12 mil norr om Gävle. Han sa inte ett pip på vägen hem till Gävle. Han sov hela vägen. Väl hemma i lägenheten som viade vi kattburen med Nelson i för Nille. Nille fräste och morrade och blev inge glad alls. Vi släppte ut Nille eftersom han sprang och satte sig vid balkongdörren.


Efter Nilles välkomnande så trodde vi aldrig att Nelson skulle våga komma ut, men ack så fel vi hade. Han knallade ut och nosade omkring, så modig så. Han fick en liten mus som han lekte med jättelänge. Efter att tag var det dags för Nille att komma in. Han fortsatte sitt fräsande och ville inte ens vara i samma rum som Nelson. Han blev till och med arg på mig när jag luktade Nelson. Då trodde jag att vi hade gjort något dumt, när vi skaffade en till katt. Efter några timmar somnade båda killarna, Nelson med Marcus i soffan och Nille inne på vår säng. Sedan var det lekdags igen rör Nelson och Nille surade; fräste och morrade så fort Nelson kom i närheten. Men De åt ur samma skål, trots att de har varsin, drack ur samma fontän och gick på samma kattlåda så hoppet om att de skulle tycka om varandra till slut fanns. Jag och Marcus bestämde oss ändå för att sova i varsitt rum, Marcus i soffan i vardagsrummet och jag i sängen. Vi trodde att Nille skulle sova i sängen med mig och Nelson i soffan med Marcus. Vi tänkte också att det är lättare att höra om de bråkar om vi sov i varsitt rum.


Dag 2









Imorse var det dags för mig att gå till jobbet, klockan ringde 06:45, då hade alla mina pojkar vaknat. Nille hade sovit i sitt träd och Nelson på soffarmstödet. Varken Marcus eller jag har varit vakna en enda gång inatt på grund av att de har livat. Marcus har varit hemma med katterna idag. Jag pratade med honom på lunchen och då sa han att det blev bättre och bättre, och att Nille hade varit ute flera gånger och kommit hem alldeles frivilligt :-) När jag kom hem så var det fortfarande en massa fräs, men så helt plötsligt så började de nosa på varandra utan fräs och elakheter, och sedan dess så gör de framsteg. Visst fräser Nille fortfarande lite då och då, men de jagar varandra och busar. Nille är väldigt nyfiken nu... Och Nelson verkar verkligen trivas hos oss. Han sover i närheten av oss hela tiden. Han har även hittat klätterträdet, han klättrade upp och la sig i Nilles hammock. Tur att vi haar köpt en till, den har vi satt ännu högre upp coh det har nu blivit Nilles favvoplats.


Nu har båda killarna somnat, Nille i trädet och Nelson med oss i soffan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar