Dagarna, veckorna, ja tiden bara flyger förbi. Träningen går det så där med. Känns som att förkylningarna har avlöst varandra. Och när Didrik har varit krasslig har jag inte orkat tagit mig iväg och tränat, även om det är då jag skulle ha behövt det som mest. Men jag håller iallafall i mina promenader, det blir inte riktigt 5 km varje dag, men nästan iallafall. Det är ju så skönt att komma ut och röra på sig. Tyvärr är det länge den jag sprang, men så här blir det alltid när det blir höst.
Idag har jag varit och jobbat några timmar. Åh vad roligt det är att få använda sin hjärna igen! Jag längtar verkligen efter att börja jobba igen. Än har jag inte fått något besked ang om jag får börja jobba redan i januari, så jag hyser inga större förhoppningar om det, tyvärr. Men det är roligt att gå in några timmar, som idag. Och på onsdag är det dags igen :-)
Bilden är från igår; en något sliten mamma med världens finaste kille <3